"Fast jag sa ingenting. Kanske är det många saker jag inte vet vikten på, men i det här fallet kände jag tyngden, så jag höll det för mig själv. Man vet att man inte har det något vidare när man inte ens kan berätta de enklaste saker om sig själv, bara för att det verkar som om man söker medömkan. Det är nog därför man vill sist känner sig så fjärran alla andra: det är omöjligt att komma på något att säga som inte får folk att bli bedrövade."
ur Fallhöjd av Nick Hornby

Ja. Husbygget drar ut på tiden, hoppas på jul därute, tills dess bor jag kvar i mina föräldrars källare, mina katter bor själva i lägenheten. All tid hemma har jag syrgas i grimma, koncentratorn står där uppe och koncentrerar syrgas ur luften runtomkring, om natten kopplar vi sladden till en mask, masken mot mitt ansikte, kardborreband, kopplad till ventilatorn som blåser, hjälper mig andas ordentligt. Jag kan inte åka till Köpenhamn och övernatta, jag måste sova där mina maskiner står. Jag sover jättegott och allt medlidande gör mig illa och jag önskar att ni lastar av det innan ni kommer till mig.

Sa jag önskar; det är ett krav.

- - Skicka kommentar